Sedan starten 1985 har KRAV-märkta produkter hjälpt svenskar att göra mer hållbara val. En ny rapport visar att enbart ekologisk potatis har besparat naturen 30 miljoner liter bekämpningsmedel och 30 000 ton koldioxid, tack vare att ekologisk odling sker utan naturfrämmande bekämpningsmedel och konstgödsel.
– KRAV-märkt ger bara inte hopp om en grönare framtid, utan även mätbara resultat. Alla som handlar KRAV-märkt bidrar till att främja den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan samtidigt som djur ges möjlighet att leva sina naturliga djurliv, säger Emma Rung, vd på hållbarhetsmärkningen KRAV.
I samband med sitt 40-årsjubileum har KRAV tagit fram en rapport som visar hur stor påverkan ekologisk produktion haft på samhället sedan föreningen startade. Den visar bland annat att en konsument som valt ekologisk potatis sedan 1985 har besparat naturen nära 100 liter bekämpningsmedel. Totalt har nästan 30 miljoner liter bekämpningsmedel sparats in.
Samtidigt har den som gjort ett ekologiskt potatisval minskat utsläppen med lika mycket som en flygresa till Thailand, genom att konstgödsel inte används i odlingen. För alla som har gjort valet motsvarar minskningen 30 000 ton koldioxid, lika mycket som de årliga utsläppen från omkring 20 000 bilar.
– Potatisen får här utgöra ett exempel på hur viktiga små val i vardagen är. Men ännu större effekter blir det när man väljer KRAV-märkt och ekologiskt kött och mejerivaror. Faktum är att konventionell produktion av till exempel nötkött kräver 35 gånger mer konstgödsel per kilo än potatis, säger Emma Rung.
KRAVs regler innebär mer än att produktionen ska vara ekologisk. Det ställs också extra tuffa krav för biologisk mångfald, god djurvälfärd och bättre arbetsvillkor. Märkningen ställer också krav på minskad klimatpåverkan genom att alla KRAV-certifierade producenter ska använda endast förnybar el och odlingsmetoder som minskar utsläpp av växthusgaser.
– När vi summerar de här 40 åren ser vi vilken skillnad det går att göra – men vi ser också hur mycket som återstår. Klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden blir allt mer påtagliga och det är upp till oss, tillsammans, att bidra till något bättre. Nu behöver vi kavla upp ärmarna för att nå visionen om en mer hållbar framtid, säger Emma Rung.
Här finns rapporten att läsa.
Kontakt:
Nina Halling, strategichef på KRAV
070-842 43 73
Pressbilder:
Pressbild på Emma Rung och genrebilder på nötkreatur, får och pollinerare finns i KRAVs pressbildbank.
Rapporten ”40 år som gett eko i Sverige – en effektrapport från KRAV” i korthet:
-
Biologisk mångfald
För varje ton skördad ekologisk potatis besparas naturen 50 liter bekämpningsmedel. Det innebär att den som handlat ekologisk potatis sedan 1985 har besparat naturen nästan 100 liter bekämpningsmedel. Slår man ihop alla som handlat ekologisk potatis sedan KRAV bildades har nästan 30 miljoner liter bekämpningsmedel undvikts. -
Klimat
För varje ton potatis som odlas ekologiskt sparas 61 kilo konstgödsel. Sedan KRAV bildades 1985 har Sveriges ekologiska bönder producerat 612 000 ton potatis – det betyder att vi har sparat in 37 000 ton konstgödsel. Det innebär i sin tur 30 000 ton mindre koldioxid i atmosfären, lika mycket som 20 000 bilar släpper ut under ett år. För en enskild person som valt ekologisk potatis motsvarar de minskade utsläppen en flygresa till Thailand. -
Djurvälfärd
Sedan KRAV startade har andelen ekologiskt hållna djur ökat kraftigt. 1990 hölls mindre än 1 procent av alla kor, får och grisar ekologiskt – år 2023 var motsvarande siffror 20, 19 och 2 procent. Även om det skett en ökning är det fortfarande alldeles för få djur som får möjligheten att leva naturliga djurliv. -
Arbetsvillkor
Att säkerställa rättvisa och anständiga arbetsvillkor är inte bara en fråga om moral och etik, det handlar om att bygga ett system som främjar långsiktig hållbarhet, både socialt och ekonomiskt. Effekterna är viktiga för den enskilda individen, men de påverkar i förlängningen även hela samhällen. KRAVs regler bygger vidare på internationella standarder som FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner.
